Arete meriteringsprogram för särskilt yrkesskickliga lärare MA14 - vad händer nu?

För någon vecka sedan fick jag besked om att min meritportfölj jag arbetat med under sex månader inom Arete meriteringsprogram blivit bedömd att motsvara kraven för en särskilt yrkesskicklig lärare. Ärligt talat så känns det fantastiskt bra! Att det sen också blir en ceremoni och festligheter den 2 juni gör knappast saken sämre. Jag är mycket tacksam för möjligheten att via min arbetsgivare ha fått genomföra meriteringsprogrammet MA14. 

Jag har flera gånger fått frågan vad jag ska ha det där Arete till - det ger ju varken förstelärarjobb eller löneförhöjning per automatik. Svaret är att jag egentligen bestämde mig för att genomgå programmet helt och hållet för min egen skull. Jag har arbetat 10 år som lärare nu och kände att jag ville få en mer strukturerad reflektion och utvärdering av min yrkespraktik. Inom alla yrken finns det en risk för stagnation och att man blir fast i gamla spår och tankemönster. Visst kändes det tufft att veta att skrivarbetet skulle genomföras mestadels på fritiden och att hela min undervisning nu skulle skärskådas av olika aktörer: mina elever, oberoende observatör, rektor, kolleger och slutligen en oberoende examinatorsgrupp.

Visst var det sex tuffa månader, men också mycket lärorikt och utvecklande. Det fanns stunder när jag tvivlade på att jag skulle leva upp till de högt ställda kraven och hinna slutföra dokumentationsarbetet i tid, framförallt med den kvalitet jag ville att det skulle uppvisa. Samtidigt har jag hela tiden fått fantastisk feedback - genom elevenkäter, vitsord från kolleger och före detta elever, från min rektor och från Aretes oberoende observatör.  I elevenkäterna gick det snabbt att se vilka utvecklingsområden som fanns och sedan ingick det i mitt utvecklingsarbete att försöka ta tag i ett sådant område och sedan utvärdera igen. Kamratbedömning var ett område jag fick lägre poäng inom efter de första elevenkäterna. Här var det också mycket värdefullt att höra elevernas kommentarer och tankar efteråt. Jag läste också relevant litteratur inom mina ämnen och inom valda utvecklingsområden och använde mig av aktuell forskning för att gå vidare och ta min undervisning mot nya mål.

För mig kommer den här systematiserade reflektionen och utvärderingen av mitt arbete att bli en självklar del framöver, även om jag gör det i egen regi. Arbetet med Arete har också inneburit att jag lärt känna nya kolleger inom mitt gymnasieförbund som alla är engagerade och brinner för sitt arbete som lärare - det är både lärare som deltagit i meriteringsprogrammet och lärare som inte gjort det.

När nu Kalmarsunds Gymnasieförbund gick ut med 15 interna tjänster, inte som förstelärare, utan som särskilt yrkesskickliga lärare, har jag bestämt mig för att ansöka till en av dem. Jag är fullt medveten om hur infekterad debatten om förstelärare är och läste så sent som igår en artikel Jante frodas i lärarrummet om hur en del förstelärare känner sig bemötta av anonyma kritiker och kolleger. Just därför känner jag att jag vill vara öppen med att jag söker en av de här tjänsterna och varför jag har valt att göra det.

I internannonsen söker man en särskilt yrkesskicklig lärare som:

• till största delen undervisar i sin tjänst
• fungerar som förebild för andra lärare
• sprider “goda arbetssätt” och står för en delningskultur
• deltar i en IKT-didaktisk spetsutbildning
• utvecklar lärandet genom att t.ex. tillsammans med rektor leda pedagogiska samtal, initiera kollegialt lärande och bjuder in till auskultation
• ingår i en arbetsgrupp med övriga “särskilt yrkesskickliga lärarna” inom förbundet
• planerar och leder KPT-dagar under temat didaktik/undervisningsmetoder
• kopplar aktuell forskning till utvecklingsarbetet

I övrigt gäller kvalifikationerna som staten ställt upp för att söka en karriärtjänst; legitimation och minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Man vill också att lärare som söker ska ha visat intresse för att utveckla undervisning och ha goda elevresultat.  Tjänsterna gäller i två år med ev. förlängning.

Med ovanstående känner jag mig helt trygg att söka en av de här tjänsterna. Jag arbetar redan så. Det är vi flera kolleger som gör. Därför tycker jag att det är viktigt att alla som känner igen sig i ovanstående också söker till tjänsterna. Både för att arbetsgivaren ska se vilka kompetenta och skickliga medarbetare som finns i förbundet och för att ta chansen och inte ångra sig sen.

För mig känns det dessutom tryggt att en utomstående aktör bedömt min yrkesskicklighet. Det är inte bara en magkänsla eller ett tyckande utan evidensbelagt.

Det här yrket är verkligen min passion. Min drivkraft att söka en sådan här tjänst finns framförallt i mitt engagemang att dela kunskaper och erfarenheter med andra  - både för att lära själv och för att lära andra. Jag vill verka för mer samarbete inom mitt gymnasieförbund och arbeta med utvecklingsprojekt av olika slag. Allt detta är frågor jag kommer driva och arbeta för även om jag inte får en av dessa tjänster. Det är liksom win-win för mig känner jag.

Kom ihåg: imorgon måndag den 12 maj är det sista dagen för redan anställda i förbundet att ansöka till tjänsterna som särskilt yrkesskicklig lärare inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Ansök du med!