söndag 26 april 2015

Sett på #SETT2015 del 3 - Cecilia Jalkebo "Fröding, Petter och hur man mutar tonåringar med tårta"

Min tredje föreläsning på SETT handlade om litteraturläsning med tonåringar - helt i linje med mitt eget utvecklingsområde med fokus på språkutveckling och läsförståelse.

Cecilia Jalkebo lärare i svenska och tyska för åk 7 - 9 på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Under SETT-dagarna hade hon två föreläsningar och jag hade nöjet att lyssna på en av dem, även om jag så gärna velat höra den andra också (jag har länkat vidare till den föreläsningen också eftersom den bjuder på en hel del tips).

Du hittar föreläsaren här:

Twitter: @ceciliajalkebo
Blogg: https://pedagogcecilia.wordpress.com/

Kort introduktion av föreläsaren


Föreläsningen jag lyssnade på handlade om litteraturläsning tillsammans med ungdomar och bjöd på mängder av idéer, inspiration och undervisningsglädje. Extra bonus var att Jalkebo presenterade Läshörnan som vi fått möjlighet att arbeta med och utvärdera i ett läsprojekt via AV-Media Kalmar i höst.

Föreläsningen började med ett resonemang om läsning i dagens samhälle. Att kunna läsa och förstå det man läser innebär att ha nycklar till sin egen framtid. Det är denna utgångspunkt Jalkebo har i sin undervisning snarare än den idealiserade bilden av att skapa den bokslukande tonåringen (porträtterad på en strand nedan). Genom att sätta texten i fokus och genom att arbeta kreativt, synligt och tillsammans med texter och böcker skapas läsförståelse.

I mötet med en ny klass är det en god idé att bekanta sig med elevernas läsning - läser man, hur ofta, vad? Genom ett verktyg som Google formulär är det lätt att både skapa frågeformulär, samla in svar och få en färdig sammanställning. När Cecilia Jalkebo såg hur många elever som inte alls läste fick hon idén om att utmana eleverna i #100sentårta, vilket mest var en rolig idé för att få eleverna att komma igång med sin läsning. När eleverna tillsammans läst 100 böcker utlovades nämligen tårta.

Cecilia Jalkebo föreläser på SETT2015  - Maria Olsén CC BY SA

Jalkebo ger tips på följande författare för de lärare som är intresserade att fördjupa sitt kunnande:

Olga Dysthe - Det flerstämmiga klassrummet
Gunilla Molloy - Reflekterande läsning och skrivning
Torlaug Lokensgard Hoel - Skriva och samtala
Aidan Chambers  - Böcker inom oss och omkring oss
Barbro Westlund  - Att undervisa i läsförståelse 
Barbro Westlund - Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategi för förståelse högstadiet
Britta Stensson - Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet 

I föreläsningen ges många konkreta idéer och metoder för att arbeta med litteratur i klassrummet:

Högläsningen framhålls som ett bra sätt att få med sig alla elever. Tillsammans kan man titta på texten, diskutera och tolka. Jag känner helt igen mig i Cecilias beskrivning av sin klass och en grupp jag arbetat med i Svenska 1-3 på gymnasiet. Det var genom högläsning tillsammans vi lyckades nå fram till läsning och läsförståelse.

Att arbeta med läsförståelsestrategierna utifrån En läsande klass fungerar lika bra på högstadiet (och på gymnasiet vill jag tillägga) som i de lägre åldrarna. Naturligtvis får man anpassa till åldersgruppen man undervisar, men principen är densamma.

Läsförståelsestrategier - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 
Gemensam läsning möjliggjordes genom Läshörnan. Det är en tilläggsmodul i SLI som fungerar som ett digitalt bibliotek. I Läshörnan kan man som lärare lägga upp temabokhyllor för sina elever. När eleven loggar in ser lärarens bokhyllor. Arbetet med digital läsning (med iPads i Cecilias klass) uppskattades av de allra flesta elever. För mig var det här avsnittet extra intressant, då vi i min gymnasieetta till hösten ska få möjlighet att arbeta med Läshörnan. Jag fick alltså många konkreta tips och en hel del idéer om hur jag kan arbeta med detta till hösten. Jalkebos föreläsning föranledde också ett besök hos Sli:s monter på SETT och en demogenomgång av hur tjänsten fungerar. Nu känner jag mig med andra ord enormt taggad för att komma igång med diverse läsprojekt i höst!

Med cirkelmodellen får eleverna se modeller, skapa tillsammans och sedan skapa själva. Det kan gå till så att Cecilia högläser, berättar och förklarar hur hon tänker kring texten de just läst, sedan får eleverna testa tillsammans för att sedan göra exempelvis en egen boklogg eller analys.

Cirkelmodellen - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015
Elevernas arbete med litteratur synliggörs. De publicerar sina tankar om litteratur på bland annat på bloggen 100 sen tårta.

Kamratrespons är också en viktig utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ger varandra respons kopplad till en viss uppgift t.ex. genom "two stars and a wish". Cecilia hade ett superbt tips som jag definitivt kommer att använda, nämligen att samla alla "guldstjärnor" i ett guldark som eleven får. Hon använder autocrat för att göra detta utifrån Google kalkylark. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med "guldkorn", det vill säga att lyfta fram meningar, slutsatser, analyser och svar som elever lyckats väl med. Jag gjorde detta anonymt och eleverna fick både cred för sitt arbete och en möjlighet att se modelltexter (goda exempel). Att få ett snyggt guldark blir ett lekfullt sätt att få positiv feedback på ett arbete och jag vet att även mina elever på gymnasiet skulle gilla detta. Ibland tror jag vi glömmer bort lekfullheten med våra tonåringar.

Sedan föreläste Cecilia om hur man konkret kan arbeta litteratur utifrån några exempel som fungerat bra i hennes klasser.

Intertextualitet som i arbetet med Fröding och Mando Diao. Där musiken öppnar ingångar till arbetet med lyrik och litteraturhistoria.





Frågeställningar i arbetet med musik/lyrik - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015

Ett annat sätt att närma sig lyrik med versmått, rytm och rim är att arbeta med Petters 16 rader. Denna har jag sneglat på ett tag men inte riktigt kommit igång med - nu blir det definitivt! Det var mycket inspirerande att höra hur Cecilia arbetat med boken och roligt att se elevernas resultat. Dessutom finns det en gratis lärarhandledning från förlaget med bra material tipsar hon.

När det gäller litteraturhistoria finns tanken att väva in den i arbetet genom intertextualitet och kopplingar. Man närmar sig de äldre texterna och författarna tillsammans. Precis så som jag arbetar i kursen Svenska 2 på gymnasiet. Ibland tänker jag att det kanske hade räckt med att läsa litteraturhistoria på gymnasiet och få fokusera på läsning utifrån tema och ämnesintegration på högstadiet. Ett tips vi får av Cecilia är att använda verktyg för tidslinjer för att skapa sammanhang - exempelvis Timeline 3D.

Ett ytterligare sätt att stärka läsningen är författarbesök. Det är viktigt att förbereda sig väl i klassen innan besöket. Cecilia rekommenderar att läsa ett helt verk så att man har en gemensam utgångspunkt. Ibland kanske det kan vara en gemensam novell av författaren, ibland en bok. Inspirerande att höra om läsning och författarbesök! Till hösten kommer jag att få möjlighet till ett författarbesök i samverkan med en högstadieskola i samma stad. Vi ska då tillsammans läsa Han kallar sig Esmeralda av Ritta Jacobsson och sedan ska eleverna få träffa författaren och diskutera sin läsning. Känns otroligt spännande och inspirerande!

Cecilia Jalkebos andra föreläsning på "SETT2015 var "Tusen tips på trekvart". Tyvärr fick jag välja bort den till förmån för en annan föreläsning, men eftersom Cecilia var så inspirerande såg jag så klart till att försöka hitta hennes material i efterhand. Du kan läsa mer om föreläsningen och se många av de tips hon förmedlade här. Hennes tips på digitala verktyg:




Cecilias bästa tips som lärare är att "arbeta kreativt, synligt och tillsammans och ha lite kul på vägen". Jag kan inte annat än instämma med henne och tackar för en underbar inspirationsstund med idéer jag tar med mig direkt in i min egen undervisning på gymnasiet. Helt otroligt nog är Cecilia Jalkebo en av lärarna i det utvidgade kollegiet som jag ännu inte hade upptäckt före SETT - nu följer jag henne i alla kanaler framöver!

Du hittar ytterligare material från föreläsningen jag lyssnade på här.

lördag 25 april 2015

SETT på #SETT2015 del 2 - Mia Smith "IKT för språklärare - med världen i handen"


Mia Smith BY CC SA 
Mia Smith är språklärare och jag har följt henne via sociala medier. Det är inspirerande att lyssna till en språklärare som tänker och funderar i samma banor som en själv. Dock får jag väl kritiskt ta med mig att jag då riskerar att hamna i Alexandersons "filterbubbla"

På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg. 

Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.


En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap). 



Mia Smith på SETT 2015  - Maria Olsén BY CC SA

Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte! 


Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:



Mia Smith BY CC SA 
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier! 

Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.


Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar

Mia Smith BY CC SA 

Automatöversättning kan man idag få från bland annat:
Babel fish
Bing
Google translate

Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag. 


I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord. 


Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo! 





Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:



Mia Smith BY CC SA 


Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk. 


Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå. 


Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia. 


Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det? 


I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv. 


Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken. 


Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna. 


Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!


För lärare åk 3 - 6

För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet 

I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg


Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden: 


Inspirerad av Mia kommer jag arbeta mycket mer strukturerat med sökmotorer och konkreta sökuppgifter baserade på Skolverkets bedömningsstöd.  Just att faktiskt lära elever hur de söker effektivt är oerhört viktigt och en språklig strategi, speciellt med tanke på att Google är den vanligaste (enda?) källa våra elever vanligtvis använder. 

Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet. 


Tack! 


Tips på att söka bättre på Google 

Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK


Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg

SETT på #SETT2015 del 1 - Kristina Alexandersson "Den digitala vardagen - en utmaning för skolan?"

Min första föreläsning på SETT blev ett säkert kort. Jag har vid två tillfällen tidigare haft nöjet att träffa Kristina Alexanderson, första gången på en svensklärarkonferens där hon föreläste och vid andra tillfället i samband med ett projekt om radion som lärresurs. Mitt intryck av henne är att hon inte bara är en skicklig svensklärare och föreläsare utan en intressant person i största allmänhet.

Idag är Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan, .SE och arbetar med Creative Commons och Webbstjärnan. Dessutom är hon en fantastisk fotograf väl värd att upptäcka!

Kristina Alexandersson föreläser på SETT 2015

Hennes första föreläsning på SETT handlade om hur den digitala vardagen vi lever i påverkar oss i skolan - både lärare och elever.

Som en utgångspunkt för föreläsningen användes statistik från Eleverna och Internet, där eleverna uppger att de använder Internet endast i liten utsträckning i skolan och för skoländamål. I slutsatserna på s. 7 (a.a.) sägs:

I en värld där elever har internet som en naturlig del av sin vardag borde också skolan ta tillvara de möjligheter som internet kan medföra, samt utveckla kunskaper kring hur man kan hantera mediet. Våra barn och ungdomar har en hel del färdigheter och kunskaper kring datorer och mobila enheter, som skolan kan använda men också utgå från när de arbetar för att utveckla elevernas kunskaper i att använda internet för lärande, skapande och kommunikation. Skolan, vars uppgift är att förbereda eleverna att bli aktiva samhälls- medborgare, kan inte vara en plats där datorer och internet inte är en naturlig del. 

Digitala utmaningar  för oss i skolan: Vem kan man tro på? Vem kan vi lita på?

För att exemplifiera detta använda Alexanderson följande virala klipp (du har säkert sett det, kanske delat det...men vet du vem som är avsändaren?):



När det här klippet dök upp var det ofta i Facebooks flöde och många såg det eftersom vänner eller vänners vänner gillat eller delat det. Klart man blir nyfiken på ett klipp som plötsligt dyker upp överallt - speciellt när mina vänner gillar det! Våra vänner litar vi ju på! Så var det också för Alexandersson. Hon började dock fundera över vad det var för klipp. Var det phishing? Ett filmkonstprojekt? När filmen kom upp på youtube kunde man se titeln "First Kiss" och den är upplagd av Tatia Pilieva.



Snart började internetanvändare ställa frågor som "Vilka är "vi"?" som nämns i klippet, var publicerades filmen och av vem? Kanske vet du redan? Om inte, så är detta helt enkelt en skicklig marknadsföringskampanj för klädföretaget WREN.

#KÄLLKRITIK

Här kommer en första digital utmaning för oss i skolan - hur lär vi våra elever om källkritik. Ofta funderar varken eleverna, eller vi vuxna, på vem som delar och varför. Vi behöver ge våra barn och ungdomar verktyg för att hantera en digital verklighet där avsändare och budskap många gånger är svårtolkat.

Det är ofta via sökmotorn Google vi hittar våra källor. Vi behöver lära oss själva och våra elever om vad Google egentligen är och hur det fungerar. Kort sagt är Google en söktjänst som indexerar hemsidor på nätet efter en, enligt egen utsago, hemlig algoritm. Den väger också in vad du sökt på tidigare, dina intressen och dina vanor - allt för att ge dig en optimal sökupplevelse. Google är också ett multinationellt företag som tjänar pengar på att sälja annonser - det är något vi alltid bör ha i åtanke.  Så här skriver Google själva om sina tjänster:

Larry Page, en av Googles grundare, har en gång sagt att den perfekta sökmotorn "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha". Sedan dessa ord yttrades har Google växt och erbjuder nu mer än en söktjänst, men andemeningen i Larrys ord är densamma. Målet med vår teknik – från Sök på Google till Chrome till Gmail – handlar om att göra det så enkelt som möjligt för dig att hitta informationen du är ute efter och lösa de uppgifter du behöver lösa.
Det innebär bland annat att vi gör sökningarna smartare och snabbare, så att sökmotorn förstår att du är ute efter bilen när du söker efter [jaguar] och inte bilder på kattdjuret. Det innebär att du ser när dina vänner gillar en annons eller ett sökresultat, så att du vet vad som kan vara av intresse. Det innebär att vi gör så att våra produkter fungerar mer intuitivt för att du ska kunna dela dokument med kontakter i Gmail utan att behöva klippa och klistra och att du kan öppna samma flikar i din Android-mobil som du har öppnat i webbläsaren Chrome på datorn. Framför allt innebär det att vi gör så att våra produkter fungerar bättre så att användarna kan lägga tid på sådant de gillar bäst, som att umgås med familjen, åka på campingtur, måla tavlor eller anordna fester. Vi har inte riktigt kommit dit än men vi är på väg.

Alltså "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha" - perfekt! Eller? Problemet är, precis som med andra sociala medier som Facebook, Twitter eller Instagram, att vi riskerar att aldrig möta nya perspektiv som går emot det vi redan känner till. Sökresultat på Google är personliga och kopplade till ditt sökbeteende. Faktum är, menar Alexanderson, att med mobilens intåg i våra liv har våra sökningar begränsats allt mer. Ofta surfar inte lika många från mobilen och olika sökbeteenden blandas inte på samma sätt som när alla använde samma dator att söka på. Sökningarna blir än mer personliga. Här behöver skolan ge de andra perspektiven och bilderna som vi annars kanske går miste om i vår egen lilla internetbubbla. En viktig slutsats är att vi måste förstå kanalen för att bedöma källan. Vi behöver förstå mediet för att kunna utvärdera källan. Vem kan vi lita på?

#INTEGRITET

Som nästa exempel valde Alexanderson att berätta en anekdot om sin son. Han fick i uppgift av sina nya fröken att besvara ett antal frågor om sig själv, en del upplevdes som för privata och sonen ville inte fylla i dem. Händelsen blev ett tillfälle för reflektion och samtal om rätten till en privat sfär och en tankeställare för såväl Alexanderson som sonens fröken. Alexanderson visar också upp dubbelheten som finns bland dagens unga genom att berätta att sonen på samma gång tyckte att det var coolt att få bli "kändis" genom att hon bett om lov att berätta hans historia på SETT. Jag tror att vi alla som arbetar i skolan ser den här dubbelheten - viljan att få vara privat men samtidigt önskan om att bli sedd och uppmärksammad.

I mitt arbete med nästan vuxna elever på gymnasiet är sociala medier ett viktigt område att uppmärksamma. Många intressanta diskussioner föds i samtalet kring nätetikett, integritet och erfarenheter som eleverna delar. Precis som Alexanderson anser jag att det är en viktig demokratifråga att ta upp och arbeta med källkritik och att samtala om integritet i klassrummet.

En gång tiden, för inte så himla länge sedan, stämde Havamals ordspråk ganska väl; "Anförtro dig åt en, inte till två. Världen vet vad tre vet".

Skapad med appen Phoster
Internet har möjliggjort masskommunikation och öppnar möjligheter för oss att kommunicera och dela på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Men Internets lagring och kopiering av information och data innebär också att Havamals ordspråk spelat ut sin roll. Det räcker med en delning för att sprida en bild eller text som sedan kommer att leva vidare utom vår kontroll. Vi behöver ställa oss frågan: hur tolkas det som lagras? Idag och i framtiden?  Här är det viktigt att uppmärksamma att standardläget oftast är "öppet" - alla ser vad vi delar. Ibland låter vi oss luras av transparens: "Jag har inget att dölja" så transparens spelar ingen roll. Vad vi kanske inte tänker på är att även ett privat läge innebär för Facebook eller instagram och ALLA deras samarbetspartners delar vår information och våra bilder. Alexanderson ställer frågorna: Vad får vi för samhälle när vi alla är övervakade? Är vi alla potentiella brottslingar i ett framtida samhälle? Har jag rätt att vara fri?

Skolans roll och skyldighet är att arbeta med integritet och att fundera över vilka konsekvenser våra val av tjänster får för eleverna.

Alexanderson pratar om "Filterbubblan"  - att bara möta perspektiven inom sin egen sfär där alla är som jag själv och där jag aldrig riktigt utmanas i mina tankesätt. Ett exempel är Facebook och deras riktade annonser. Beroende på val vi gör i inställningarna om kön, relationsstatus och annat kommer annonserna till oss att riktas till vad Facebook tror att vi vill ha. Det är skolan som måste bryta igenom filterbubblan och låta olika perspektiv mötas i undervisningen för att ge nya perspektiv och kunskaper. Hon ger oss rådet att arbeta med Internet i skolan. Hon uppmanar oss att fundera över vad vi kan begära att eleverna ska dela. Hur? Var? Med vilka tjänster? I undervisningen kan vi behandla integriteten: vad som är privat och illusionen om att man är anonym på Internet. Vi måste lära oss om medier vi använder och undervisa i källkritik.

Tips på material från Webbstjärnan att arbeta med:

#Källkritik: https://www.webbstjarnan.se/kallkritik-ovningar 
#Integritet: Material för åk 7 - 9   Material för gymnasiet

En riktigt bra inledning på SETT som gav perspektiv och tankar jag bar med mig under båda dagarna. Självklart är ovanstående ingen nyhet, men ibland behöver vi påminnas och tvingas att didaktisera innehållet på nytt. I år har jag och min klass deltagit i Webbstjärnan. Jag har bloggat med klasser många gånger tidigare men aldrig inom ramen för Webbstjärnan. Materialet de erbjuder, med lärarhandledningar, filmer och "skolor" är riktigt bra!

Läs gärna våra reflektioner kring arbetet med Webbstjärnan.

Som en visuell sammanfattning av ovanstående finns denna bild CC by Linda Svanberg för Webbstjärnan:




SETT på #SETT2015 - Allmänt om tisdagen den 14 april

Tidigt på morgonen den 14 april reste jag och min chef till Stockholm för att besöka SETT-dagarna 2015 i Kista. För mig var det första besöket på SETT och självklart hade jag höga förväntningar på mina två dagar där.

Eftersom jag studerat programmet redan innan jag åkte iväg, visste jag på ett ungefär vilka föreläsningar jag ville besöka. Någon varnade om att populära föreläsningar snabbt blev fulla så jag var förberedd på att i god tid infinna mig i föreläsningssalen. Detta var en bra strategi och jag kom in på alla föreläsningar jag ville besöka, även om det var nästan som sista deltagare på Fröken Flipps föreläsning.

Programmet jag valt för tisdagen såg ut som följande (och då fick jag så klart välja bort många intressanta föreläsningar...):



Själva mässdelen gick jag runt och kikade på mellan föreläsningarna och eftersom en del av föreläsningarna gav tips på resurser som fanns representerade på mässan blev det en del matnyttigt jag tog med mig från mässan också.

Min chef följde ledningsspåret och därför sågs vi endast en kort tid vid lunch och kunde utbyta tankar om vad vi varit med om. Ett intryck från första dagen var att jag gärna skulle haft kolleger med mig - både för att utbyta tankar med, där och då, och för att ha haft möjlighet att täcka in fler föreläsningar. Från Kalmarsunds gymnasieförbund fanns fler deltagare och det hade varit roligt med en samordning för utbyte, ungefär som vid BETT-mässan. Nu blev SETT en fantastisk upplevelse ändå. Eftersom jag periodvis varit mycket aktiv twittrare nätverkade jag både via Twitter och live under dagarna. Roligt att se både följare och de jag följer IRL.

Jag kommer att presentera föreläsningarna i varsitt blogginlägg eftersom varje föreläsning har sitt tema och sina guldkorn.

Hoppas du med mina blogginlägg kan dela en del av mina intryck från SETT.

Trevlig läsning!