SETT på #SETT2015 del 1 - Kristina Alexandersson "Den digitala vardagen - en utmaning för skolan?"

Min första föreläsning på SETT blev ett säkert kort. Jag har vid två tillfällen tidigare haft nöjet att träffa Kristina Alexanderson, första gången på en svensklärarkonferens där hon föreläste och vid andra tillfället i samband med ett projekt om radion som lärresurs. Mitt intryck av henne är att hon inte bara är en skicklig svensklärare och föreläsare utan en intressant person i största allmänhet.

Idag är Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan, .SE och arbetar med Creative Commons och Webbstjärnan. Dessutom är hon en fantastisk fotograf väl värd att upptäcka!

Kristina Alexandersson föreläser på SETT 2015

Hennes första föreläsning på SETT handlade om hur den digitala vardagen vi lever i påverkar oss i skolan - både lärare och elever.

Som en utgångspunkt för föreläsningen användes statistik från Eleverna och Internet, där eleverna uppger att de använder Internet endast i liten utsträckning i skolan och för skoländamål. I slutsatserna på s. 7 (a.a.) sägs:

I en värld där elever har internet som en naturlig del av sin vardag borde också skolan ta tillvara de möjligheter som internet kan medföra, samt utveckla kunskaper kring hur man kan hantera mediet. Våra barn och ungdomar har en hel del färdigheter och kunskaper kring datorer och mobila enheter, som skolan kan använda men också utgå från när de arbetar för att utveckla elevernas kunskaper i att använda internet för lärande, skapande och kommunikation. Skolan, vars uppgift är att förbereda eleverna att bli aktiva samhälls- medborgare, kan inte vara en plats där datorer och internet inte är en naturlig del. 

Digitala utmaningar  för oss i skolan: Vem kan man tro på? Vem kan vi lita på?

För att exemplifiera detta använda Alexanderson följande virala klipp (du har säkert sett det, kanske delat det...men vet du vem som är avsändaren?):



När det här klippet dök upp var det ofta i Facebooks flöde och många såg det eftersom vänner eller vänners vänner gillat eller delat det. Klart man blir nyfiken på ett klipp som plötsligt dyker upp överallt - speciellt när mina vänner gillar det! Våra vänner litar vi ju på! Så var det också för Alexandersson. Hon började dock fundera över vad det var för klipp. Var det phishing? Ett filmkonstprojekt? När filmen kom upp på youtube kunde man se titeln "First Kiss" och den är upplagd av Tatia Pilieva.

Snart började internetanvändare ställa frågor som "Vilka är "vi"?" som nämns i klippet, var publicerades filmen och av vem? Kanske vet du redan? Om inte, så är detta helt enkelt en skicklig marknadsföringskampanj för klädföretaget WREN.

#KÄLLKRITIK

Här kommer en första digital utmaning för oss i skolan - hur lär vi våra elever om källkritik. Ofta funderar varken eleverna, eller vi vuxna, på vem som delar och varför. Vi behöver ge våra barn och ungdomar verktyg för att hantera en digital verklighet där avsändare och budskap många gånger är svårtolkat.

Det är ofta via sökmotorn Google vi hittar våra källor. Vi behöver lära oss själva och våra elever om vad Google egentligen är och hur det fungerar. Kort sagt är Google en söktjänst som indexerar hemsidor på nätet efter en, enligt egen utsago, hemlig algoritm. Den väger också in vad du sökt på tidigare, dina intressen och dina vanor - allt för att ge dig en optimal sökupplevelse. Google är också ett multinationellt företag som tjänar pengar på att sälja annonser - det är något vi alltid bör ha i åtanke.  Så här skriver Google själva om sina tjänster:

Larry Page, en av Googles grundare, har en gång sagt att den perfekta sökmotorn "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha". Sedan dessa ord yttrades har Google växt och erbjuder nu mer än en söktjänst, men andemeningen i Larrys ord är densamma. Målet med vår teknik – från Sök på Google till Chrome till Gmail – handlar om att göra det så enkelt som möjligt för dig att hitta informationen du är ute efter och lösa de uppgifter du behöver lösa.

Det innebär bland annat att vi gör sökningarna smartare och snabbare, så att sökmotorn förstår att du är ute efter bilen när du söker efter [jaguar] och inte bilder på kattdjuret. Det innebär att du ser när dina vänner gillar en annons eller ett sökresultat, så att du vet vad som kan vara av intresse. Det innebär att vi gör så att våra produkter fungerar mer intuitivt för att du ska kunna dela dokument med kontakter i Gmail utan att behöva klippa och klistra och att du kan öppna samma flikar i din Android-mobil som du har öppnat i webbläsaren Chrome på datorn. Framför allt innebär det att vi gör så att våra produkter fungerar bättre så att användarna kan lägga tid på sådant de gillar bäst, som att umgås med familjen, åka på campingtur, måla tavlor eller anordna fester. Vi har inte riktigt kommit dit än men vi är på väg.

Alltså "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha" - perfekt! Eller? Problemet är, precis som med andra sociala medier som Facebook, Twitter eller Instagram, att vi riskerar att aldrig möta nya perspektiv som går emot det vi redan känner till. Sökresultat på Google är personliga och kopplade till ditt sökbeteende. Faktum är, menar Alexanderson, att med mobilens intåg i våra liv har våra sökningar begränsats allt mer. Ofta surfar inte lika många från mobilen och olika sökbeteenden blandas inte på samma sätt som när alla använde samma dator att söka på. Sökningarna blir än mer personliga. Här behöver skolan ge de andra perspektiven och bilderna som vi annars kanske går miste om i vår egen lilla internetbubbla. En viktig slutsats är att vi måste förstå kanalen för att bedöma källan. Vi behöver förstå mediet för att kunna utvärdera källan. Vem kan vi lita på?

#INTEGRITET

Som nästa exempel valde Alexanderson att berätta en anekdot om sin son. Han fick i uppgift av sina nya fröken att besvara ett antal frågor om sig själv, en del upplevdes som för privata och sonen ville inte fylla i dem. Händelsen blev ett tillfälle för reflektion och samtal om rätten till en privat sfär och en tankeställare för såväl Alexanderson som sonens fröken. Alexanderson visar också upp dubbelheten som finns bland dagens unga genom att berätta att sonen på samma gång tyckte att det var coolt att få bli "kändis" genom att hon bett om lov att berätta hans historia på SETT. Jag tror att vi alla som arbetar i skolan ser den här dubbelheten - viljan att få vara privat men samtidigt önskan om att bli sedd och uppmärksammad.

I mitt arbete med nästan vuxna elever på gymnasiet är sociala medier ett viktigt område att uppmärksamma. Många intressanta diskussioner föds i samtalet kring nätetikett, integritet och erfarenheter som eleverna delar. Precis som Alexanderson anser jag att det är en viktig demokratifråga att ta upp och arbeta med källkritik och att samtala om integritet i klassrummet.

En gång tiden, för inte så himla länge sedan, stämde Havamals ordspråk ganska väl; "Anförtro dig åt en, inte till två. Världen vet vad tre vet".

Skapad med appen Phoster

Internet har möjliggjort masskommunikation och öppnar möjligheter för oss att kommunicera och dela på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Men Internets lagring och kopiering av information och data innebär också att Havamals ordspråk spelat ut sin roll. Det räcker med en delning för att sprida en bild eller text som sedan kommer att leva vidare utom vår kontroll. Vi behöver ställa oss frågan: hur tolkas det som lagras? Idag och i framtiden?  Här är det viktigt att uppmärksamma att standardläget oftast är "öppet" - alla ser vad vi delar. Ibland låter vi oss luras av transparens: "Jag har inget att dölja" så transparens spelar ingen roll. Vad vi kanske inte tänker på är att även ett privat läge innebär för Facebook eller instagram och ALLA deras samarbetspartners delar vår information och våra bilder. Alexanderson ställer frågorna: Vad får vi för samhälle när vi alla är övervakade? Är vi alla potentiella brottslingar i ett framtida samhälle? Har jag rätt att vara fri?

Skolans roll och skyldighet är att arbeta med integritet och att fundera över vilka konsekvenser våra val av tjänster får för eleverna.

Alexanderson pratar om "Filterbubblan"  - att bara möta perspektiven inom sin egen sfär där alla är som jag själv och där jag aldrig riktigt utmanas i mina tankesätt. Ett exempel är Facebook och deras riktade annonser. Beroende på val vi gör i inställningarna om kön, relationsstatus och annat kommer annonserna till oss att riktas till vad Facebook tror att vi vill ha. Det är skolan som måste bryta igenom filterbubblan och låta olika perspektiv mötas i undervisningen för att ge nya perspektiv och kunskaper. Hon ger oss rådet att arbeta med Internet i skolan. Hon uppmanar oss att fundera över vad vi kan begära att eleverna ska dela. Hur? Var? Med vilka tjänster? I undervisningen kan vi behandla integriteten: vad som är privat och illusionen om att man är anonym på Internet. Vi måste lära oss om medier vi använder och undervisa i källkritik.

Tips på material från Webbstjärnan att arbeta med:

#Källkritik: https://www.webbstjarnan.se/kallkritik-ovningar 
#Integritet: Material för åk 7 - 9   Material för gymnasiet

En riktigt bra inledning på SETT som gav perspektiv och tankar jag bar med mig under båda dagarna. Självklart är ovanstående ingen nyhet, men ibland behöver vi påminnas och tvingas att didaktisera innehållet på nytt. I år har jag och min klass deltagit i Webbstjärnan. Jag har bloggat med klasser många gånger tidigare men aldrig inom ramen för Webbstjärnan. Materialet de erbjuder, med lärarhandledningar, filmer och "skolor" är riktigt bra!

Läs gärna våra reflektioner kring arbetet med Webbstjärnan.

Som en visuell sammanfattning av ovanstående finns denna bild CC by Linda Svanberg för Webbstjärnan: