Idag tänker jag skriva ett inlägg om läromedel, material och andra tips som jag samlat så här långt när det gäller undervisning av nyanlända elever.
Jag arbetar det här året heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska och engelska. Dessutom är jag med eleverna när de har idrott, matematik, NO och SO.
Vi har som arbetslag startat upp i höst och vi lär oss hela tiden. Många tips har vi fått via engagerade lärare som twitter, facebookar och bloggar. TACK! Det här är ett försök att ge något tillbaka.
En källa till kunskap är Nationellt centrum för svenska som andraspråk som har både litteraturtips, utbildningar och en egen youtubekanal.
Några böcker som är väl värda att läsa för den som arbetar med nyanlända eller andraspråkselever är (eller för den delen elever överhuvudtaget):
Pauline Gibbons - Stärk språket. Stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket. Lyft tänkandet
Hülya Basaran - Nyanlända elever i mitt klassrum: Språkutveckling med digitala resurser.
Maria Bjerregaard & Björn Kindenberg - Språkutvecklande SO-undervisning
Nihad Bunar - Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering
Tiia Ojala - Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång
Sara Persson - Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet
Nu väntar jag med spänning på att läsa Anna Kayas nya bok Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.
När det gäller läromedel till ungdomar som läser på Språkintroduktion har vi läst, letat och frågar oss fram. Mycket av det material som vi först hade tillgång till riktade sig till vuxna och var egentligen tänkt för SFI. Läromedel vi först tittade på fångade inte in målen för svenska som andraspråk för grundskolan fullt ut.
Nu har vi valt att köpa in Fördel SVA för nyanlända åk 7-9. Boken fångar in målgruppen ungdomar utan att vara varken för barnslig eller för vuxen i sitt tilltal. Den utgår ifrån svenska som andraspråks kursplaner och det finns en bok både för nybörjare och för de som kommit något längre. Vi får utvärdera och se tänker vi. Våra elever har signalerat att de vill ha en lärobok - vi som tidigare arbetat med olika teman och fristående material kände att det var viktigt att lyssna på elevernas önskan om att ha en egen bok. Det som är bra med Fördel SVA är att den utgår ifrån skolspråk och tar upp olika teman som sedan återkommer i de olika skolämnen vi arbetar med.
Som ett komplement till läroboken kommer vi att använda oss av litteratur från Vilja förlag. De har många bra titlar som vi upplever kompletterar läroboken och våra teman bra. Så här långt har vi arbetat med Full av Glädje - en kort bok i diktform (är slutsåld men finns i inläsningstjänst också). Vi har pratat om känslor, sinnen och lyrik. Gustav Frödings Gråbergssång visade sig vara våra elevers stora diktfavorit när vi läste fler dikter av svenska författare. Några elever framförde Tomas Tranströmers haiku på sina förstaspråk och fick en känsla för hur svårt det är att översätta utan att känslan går förlorad. Här lyckades vi också få en bra diskussion om Google Translate - lyckad och mindre lyckad användning.
Som ett klassrumsexemplar har vi köpt in Fixa texten 1 och 2, Sagor och sanningar och Form i Fokus. Vi har också en hel del material som Mål, Framåt, På spåret som egentligen är för SFI men som elever kan använda som extramaterial och språkträning.
I engelska har det varit ännu svårare att hitta ett bra material. Speciellt för alla elever som är mer eller mindre nybörjare i engelska. Vi har nu valt att testa ett helt nytt läromedel Ready Steady Go av Hippas Eriksson. Dels bygger inte boken på att man kan mycket svenska (som många nybörjarläromedel gör t.ex. genom översättningsövningar) och dels känns både layout och text inkluderande på det sättet att de representerar olika elever i bild och namnval. Vi kommer att komplettera med ett annat nytt material som heter English from the Beginning av Linda Odén. För de elever som kommit längre och är på väg mot betyg i åk 9 har vi valt en gammal trotjänare - Wings i en uppdaterad version. Eleverna kommer att arbeta med Wings 2015 åk 8 som har teman som väl motsvarar vårt ämnesintegrerade arbete. Övningsboken har många uppgifter (!) vilket den här elevgruppen gärna vill ha. Boken har dock övningar inom samtliga färdigheter vilket också är viktigt för eleverna att se. I Sverige har vår engelskundervisning ett starkt fokus på kommunikativ förmåga och mindre på grammatik och översättning (något många elever är vana vid från sitt hemland). Denna elevgrupp kommer också att arbeta med English from the beginning men de avslutande två häftena i serien.
Som en start för eleverna i NO/SO har vi köpt in Omvärldskunskap på mycket lätt svenska. Vi hoppas att denna ska ge eleverna en första introduktion till olika ämnesområden som vi sedan kan bygga vidare på.
När det gäller SO-läromedel har vi tittat dels på SOL Fokus som är en serie anpassad och skriven för elever med svenska som andraspråk eller läs- och skrivsvårigheter. Denna serie finns också med studiehandledning på modersmål i inläsningstjänst. Tyvärr fanns ingen stadiebok av denna så vi valde bort den. Kanske ångrar vi oss?!
Istället har vi nu köpt in serien Prio från Sanoma som verkar genomtänkt både vad gäller text och grafik. Den utlovar också att erbjuda olika perspektiv för igenkänning som vi tycker känns viktig. Stadieboken innehåller samtliga årskurser (7-9) och för oss var det viktigt att kunna ha en bok som elever på olika nivåer kunde arbeta med samtidigt.
Något vi förtvivlat kämpar med är att få in studiestöd på modersmål. Nu håller vi tummarna att få den modulen från inläsningstjänst framöver. Vi har använt Studi.se och varit otroligt nöjda, men nu krävs ett mycket stort bidrag till deras språkprojekt av vår kommun för att få fortsätta att använda tjänsten (vi är placerade i en kommun men tillhör en annan kommuns gymnasieförbund vilket komplicerar det hela ytterligare). Efter ett tips från Anna Kaya på Twitter hittade vi detta projekt som vi både ska använda och försöka hjälpa till att bygga genom tips på resurser:
https://studiehandledning.wikispaces.com
Nu hoppas jag att du som läser detta inlägg har ännu fler tips att dela med dig av! Vill du nätverka med oss och vårt arbetslag är vi otroligt glada.
Jag avslutar med en påminnelse om vikten av att se nyanlända elever främst som elever och en påminnelse om vikten av våra förväntningar på eleven och behovet av studiestöd på förstaspråk:
https://www.facebook.com/lararforbundet/videos/10154597636037871/
lördag 10 september 2016
måndag 5 september 2016
Språkintroduktion - nu börjar nya utmaningar!
Sedan två veckor tillbaka arbetar jag heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska som andraspråk och engelska. Det har varit två intensiva men också oerhört utvecklande och lärorika veckor.
Nyligen har vårt gymnasieförbund inlett ett samarbete med Skolverket för att stärka och förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända. Under några veckor framöver redogör vi för en nulägesanalys och ger förslag till förbättringar. Jag har valt att reflektera över vårt nuläge i det här blogginlägget.
Vi har organiserat undervisningen för ca 90 nyanlända elever tillsammans i arbetslaget. Vårt mål har varit att samarbeta och samplanera för att ge eleverna bästa möjliga undervisning och utbildning. Många av oss i arbetslaget har bred behörighet och kompetens och erfarenhet av såväl grundskolans kurser som av gymnasiets kurser.
Eftersom vi vill skapa en helhet för eleverna och erbjuda eleverna en möjlighet att läsa det antal ämnen som krävs för att kunna komma in på gymnasiet har vi valt att ha en ämnesintegrerad undervisning organiserad i teman. Under hösten startar vi med temat Kropp och hälsa. På alla lektionspass finns en lärare i svenska som andraspråk och en ämneslärare som arbetar tillsammans.
Under höstterminen har vi valt att ta bort nivågrupperade klasser. Istället har vi valt att arbeta två lärare tillsammans på de flesta lektionspass under veckan - vi är också parallelllagda så att t.ex. två NO-lärare och två SVA-lärare har samma position på schemat. Under varje lektionspass erbjuder vi elever uppgifter med olika svårighetsgrad och eleven får själv välja sin nivå. Elever erbjuds också att läsa gymnasiekurser om detta är aktuellt.
Då vi har elever som är helt nya på skolan och som inte har läst svenska tidigare har vi erbjudit en intensivkurs på förmiddagarna för att eleverna ska få komma igång med svenskan. Övrig tid följer eleverna klassen och arbetar utifrån en basnivå. Eleverna får då möjlighet att visa sina kunskaper i andra ämnen - även om svenskan ännu inte har kommit så långt och en möjlighet att lära känna alla sina klasskamrater.
Något vi önskar att vi kunde erbjuda mer av är studiestöd på modersmål. Idag har vi tillgång till två språk, dari och arabiska, genom f.d. SFI-elever med lärarbakgrund från hemlandet. Något som kan vara intressant är möjligheten att kunna erbjuda studiestöd av behöriga lärare via fjärrundervisning såsmåningom. Alla våra elever har inläsningstjänst, men vi saknar modulen med studiestöd. Eftersom studiestöd är en mycket viktig faktor för att eleverna ska lyckas med sina studier hoppas vi kunna förbättra och utveckla vår undervisning på den här punkten.
Fördelarna vi redan ser är att fler elever är i skolan (närvaron har blivit bättre) och fler ser nu möjligheten att kunna läsa fler ämnen och bli behörig till gymnasiet. I klassrummet kompletterar vi varandra så att SVA-läraren sätter språkutveckling i fokus varje lektion. Vi har till exempel svenska och matematik samtidigt - många har matematiken med sig men behöver språk för att förklara sina uträkningar och för att förstå lästal. Samplaneringen innebär att vi alla vet vad klasserna arbetar med under veckan och kan anknyta till det innehållet i olika sammanhang.
I praktiken har övergången initialt varit tuff för de elever som gått på skolan året innan. Många av eleverna kommer från en skolkultur där elever med olika kunskapsnivå strikt hålls isär. Att nu fokusera på sig själv och sin egen utveckling istället för att hela tiden snegla på andra elever och påpeka deras tillkortakommanden är en viktig inskolning i svensk skolkultur och också en demokratiaspekt. Nu efter två veckor har de flesta elever förstått vår intention och arbetar målmedvetet utifrån sin egen studieplan. En inkluderande undervisning låter också eleverna se varandras kvaliteter och erbjuder möjligheter att lära av varandra.
Vi får fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att se om vår förändring har gett högre måluppfyllelse. Eftersom vi har möjlighet att sambedöma hela tiden hoppas vi kunna fånga upp fler kunskapskvaliteter och dessutom ge en mer likvärdig betygssättning. Vi arbetar med en matris för respektive ämne som täcker kunskapskraven från åk 1 - 9. Tanken är att matrisen ska kunna följa eleven om hen byter skola och därmed underlätta både för eleven och mottagande skola. Alltför ofta tenderar överlämningar att fokusera på andra saker än just kunskapsutveckling och resultat.
Under terminen kommer arbetslaget och rektor att genomföra en gemensam utbildning om Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång. Vi kommer att läsa kursen via Lunds universitet (de erbjuder distansutbildning) och vi tror att detta kommer bli en perfekt avstämning av vår första termin tillsammans. Kursen startar i november. Eventuellt kan man som skolteam fortfarande anmäla sig:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/nyanlanda/teamutbildning-nyanlanda-1.250460
Eftersom vi alla i arbetslaget brinner för att lära oss mer om hur vi kan stötta våra elever har vi läst och inspirerats av alla fantastiska lärare runt om i landet som via t.ex. böcker, UR, poddar och bloggar berättar om arbetet med nyanländas lärande. Jag lovar återkomma med ett inlägg bara om det framöver. Nästa vecka kommer jag att inleda en kursledarutbildning via Nationellt centrum för andrasspråk. Jag är så otroligt glad att ha fått möjligheten att delta och jag kommer att dela all kunskap med arbetslaget. Som en bonus deltar kolleger från de andra introduktionsprogrammen i vårt gymnasieförbund - att få tid att lära känna varandra och nätverka även inom ett skolområde känns mycket värdefullt.
Den här terminen ska jag försöka att vara mer aktiv på bloggen och dela material som vi arbetat med och tipsa om sådant som vi tycker fungerar bra.
Om du också arbetar på språkintroduktion får du gärna kommentera och berätta om hur ni arbetar. Vad fungerar särskilt bra hos er? Vilka utmaningar har ni?
Nyligen har vårt gymnasieförbund inlett ett samarbete med Skolverket för att stärka och förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända. Under några veckor framöver redogör vi för en nulägesanalys och ger förslag till förbättringar. Jag har valt att reflektera över vårt nuläge i det här blogginlägget.
Vi har organiserat undervisningen för ca 90 nyanlända elever tillsammans i arbetslaget. Vårt mål har varit att samarbeta och samplanera för att ge eleverna bästa möjliga undervisning och utbildning. Många av oss i arbetslaget har bred behörighet och kompetens och erfarenhet av såväl grundskolans kurser som av gymnasiets kurser.
Eftersom vi vill skapa en helhet för eleverna och erbjuda eleverna en möjlighet att läsa det antal ämnen som krävs för att kunna komma in på gymnasiet har vi valt att ha en ämnesintegrerad undervisning organiserad i teman. Under hösten startar vi med temat Kropp och hälsa. På alla lektionspass finns en lärare i svenska som andraspråk och en ämneslärare som arbetar tillsammans.
Under höstterminen har vi valt att ta bort nivågrupperade klasser. Istället har vi valt att arbeta två lärare tillsammans på de flesta lektionspass under veckan - vi är också parallelllagda så att t.ex. två NO-lärare och två SVA-lärare har samma position på schemat. Under varje lektionspass erbjuder vi elever uppgifter med olika svårighetsgrad och eleven får själv välja sin nivå. Elever erbjuds också att läsa gymnasiekurser om detta är aktuellt.
Då vi har elever som är helt nya på skolan och som inte har läst svenska tidigare har vi erbjudit en intensivkurs på förmiddagarna för att eleverna ska få komma igång med svenskan. Övrig tid följer eleverna klassen och arbetar utifrån en basnivå. Eleverna får då möjlighet att visa sina kunskaper i andra ämnen - även om svenskan ännu inte har kommit så långt och en möjlighet att lära känna alla sina klasskamrater.
Något vi önskar att vi kunde erbjuda mer av är studiestöd på modersmål. Idag har vi tillgång till två språk, dari och arabiska, genom f.d. SFI-elever med lärarbakgrund från hemlandet. Något som kan vara intressant är möjligheten att kunna erbjuda studiestöd av behöriga lärare via fjärrundervisning såsmåningom. Alla våra elever har inläsningstjänst, men vi saknar modulen med studiestöd. Eftersom studiestöd är en mycket viktig faktor för att eleverna ska lyckas med sina studier hoppas vi kunna förbättra och utveckla vår undervisning på den här punkten.
Fördelarna vi redan ser är att fler elever är i skolan (närvaron har blivit bättre) och fler ser nu möjligheten att kunna läsa fler ämnen och bli behörig till gymnasiet. I klassrummet kompletterar vi varandra så att SVA-läraren sätter språkutveckling i fokus varje lektion. Vi har till exempel svenska och matematik samtidigt - många har matematiken med sig men behöver språk för att förklara sina uträkningar och för att förstå lästal. Samplaneringen innebär att vi alla vet vad klasserna arbetar med under veckan och kan anknyta till det innehållet i olika sammanhang.
I praktiken har övergången initialt varit tuff för de elever som gått på skolan året innan. Många av eleverna kommer från en skolkultur där elever med olika kunskapsnivå strikt hålls isär. Att nu fokusera på sig själv och sin egen utveckling istället för att hela tiden snegla på andra elever och påpeka deras tillkortakommanden är en viktig inskolning i svensk skolkultur och också en demokratiaspekt. Nu efter två veckor har de flesta elever förstått vår intention och arbetar målmedvetet utifrån sin egen studieplan. En inkluderande undervisning låter också eleverna se varandras kvaliteter och erbjuder möjligheter att lära av varandra.
Vi får fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att se om vår förändring har gett högre måluppfyllelse. Eftersom vi har möjlighet att sambedöma hela tiden hoppas vi kunna fånga upp fler kunskapskvaliteter och dessutom ge en mer likvärdig betygssättning. Vi arbetar med en matris för respektive ämne som täcker kunskapskraven från åk 1 - 9. Tanken är att matrisen ska kunna följa eleven om hen byter skola och därmed underlätta både för eleven och mottagande skola. Alltför ofta tenderar överlämningar att fokusera på andra saker än just kunskapsutveckling och resultat.
Under terminen kommer arbetslaget och rektor att genomföra en gemensam utbildning om Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång. Vi kommer att läsa kursen via Lunds universitet (de erbjuder distansutbildning) och vi tror att detta kommer bli en perfekt avstämning av vår första termin tillsammans. Kursen startar i november. Eventuellt kan man som skolteam fortfarande anmäla sig:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/nyanlanda/teamutbildning-nyanlanda-1.250460
Eftersom vi alla i arbetslaget brinner för att lära oss mer om hur vi kan stötta våra elever har vi läst och inspirerats av alla fantastiska lärare runt om i landet som via t.ex. böcker, UR, poddar och bloggar berättar om arbetet med nyanländas lärande. Jag lovar återkomma med ett inlägg bara om det framöver. Nästa vecka kommer jag att inleda en kursledarutbildning via Nationellt centrum för andrasspråk. Jag är så otroligt glad att ha fått möjligheten att delta och jag kommer att dela all kunskap med arbetslaget. Som en bonus deltar kolleger från de andra introduktionsprogrammen i vårt gymnasieförbund - att få tid att lära känna varandra och nätverka även inom ett skolområde känns mycket värdefullt.
Den här terminen ska jag försöka att vara mer aktiv på bloggen och dela material som vi arbetat med och tipsa om sådant som vi tycker fungerar bra.
Om du också arbetar på språkintroduktion får du gärna kommentera och berätta om hur ni arbetar. Vad fungerar särskilt bra hos er? Vilka utmaningar har ni?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)